Besegle

The Old Danish word Besegle can mean:

• go. (t. besiegeln, sv. be- segla.)
• 1) forsyne med segl, for- segle; skulle 'wi beseygle met wort stoore koninglige maiestats inseygle andre ophiie breeff. Dipl. Chr. I. XIII; amamme the nyghle och thennom be- segle utii en leder pose (1821). Ro- senv., Gl. L. IV. 15; Ab. 51 (Chr. Pedersen, 1550, 1641); lader Gud optegne sine, ja besegler seg dennom såa til, att ingen kand vndrycke han- nom nogen. Tavsen, Post. som- merd. 294"; hun befalede sit testa- mente, och bleft der intet beseyllt med hendis indzegle (1502). D.Mag. I. 20; Pilatus beseglede Christi graff til Pallad., S. Ped. Skib. g1; breffuene ere screfine oc beseglede met. Herm. Weigere. 128"; (1546). Rosenv., G1. D. I. 89; antuordede hende kongens beseilde breff. Vedel, Saxo. 66; Hvitf. II. 608; cera sigillaris, vox, som mand besegler med. Colding, Etymol. 1170; Chr.V.D.L.1-25-15; 5-2-87; — emodt vore eignne besiiglede dome. Rosenv., Gl. D. IL. 221; breff, som giorde ære og besigelde. (1450). n. D. Mag. VI. 50. —
• 2) for- pligte (sig ved segl); kender the gode mend, som sliig breff oc segell wd- giffuet haffné, segh gandske hogeliges beseglet, at the theres breff oc segell icke igien fangett haflue (1580). n. D. Mag. V. 314,

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᛒᚽᛋᚽᚵᛚᚽ
Medieval Runes were used in Denmark from 12th to 17th centuries.